Forum > Från dröm till mardröm
09-11-2017 11:04:26
Hej.Mitt liv och erfarenheter. Pensionär 2013 arbetade till 2015.Då togs beslutet.Att leva min dröm!En dröm jag haft länge.Att leva enkelt.Ta hunden med och åka på en "roadtrip" utan krav och måsten.Fiska och leva vildmarksliv.En husvagn skaffades och hyresbostaden sades upp vid årsskiftet 2015. Under uppsägningstiden gjorde jag mig av med de få tillhörigheter jag ägde.En läkarundersökning vore en bra ide'.Tid bokades.Prover togs. Bra kondition och övriga värden var bra.Men...En kallelse!Mina PSA värden var höga. Remitterades till sjukhus. Nya prover.Prostatacancer! Medicinering inleddes och tid för strålbehandling bokades till hösten.Oro,depression och förtvivlan tog vid.Förbyttes dock till: Jag ska förverkliga min dröm."Drömresan" hade innefattat både Sverige och Europa,men resan i Sverige skulle kunna genomföras.I April bar det av!En underbar sommar och ett halvår med dagar av frihet.Dags för strålbehandling! Förvaring av husvagnen och dagliga resor till sjukhuset. Fem mil,enkel resa.Fem dagar i veckan i sex veckor!Efter avslutad behandling ganska besvärliga biverkningar i åtminstone en månad och sen medförde medicineringen en outsäglig trötthet.Låg pension trots ett långt arbetsliv men hade planer på att jobba lite för att kompensera detta.Men den otroliga tröttheten och funderingarna kring livet och döden omöjliggjorde detta.Nu började "raset".Ekonomin nådde sakta men säkert botten.Varje månad blev det värre.Och nu är jag där.Utan möjligheter att klara mig!Jag vill påpeka att jag absolut inte har några drogproblem!Inte alkohol och absolut inte några andra droger! Men ironin är fullständig! Medicinskt mår jag nu bra.PSA värdena bra och tröttheten känns hanterbar igen.Dvs tröttheten pga medicinen.Men nu orkar jag inte mycket längre.Och skammen jag känner är oerhörd.Försökt få ett lån som täcker alla de smålån och avbetalningar jag har.Men eftersom jag är där jag är ekonomiskt erbjuds bara ockerräntor.Räknat ut att ett lån på 350000 som återbetalas med 4000/mån skulle lösa allt. Ingen hjälp finns att få! Detta får bli mitt "testamente" och en berättelse om hur fort livet kan ändras och innebära total katastrof.En"cancerberättelse" i dur slutar med en "livsberättelse" i moll.
12-11-2017 20:46:00
Det känns tungt att läsa din berättelse och den visar hur svårt det är att möta prostatacancer i en situation som din. Runt om i landet finns det stödgrupper med medmänniskor vid de lokala patientföreningarna för drabbade av prostatacancer och deras närstående. Jag föreslår att du tar kontakt med en sådan förening nära dig. Jag hoppas en sådan kontakt kan lyfta dig om inte helt men något ur mardrömmen.